Success story 4

Vi lever vår dröm

För sju år sedan fick vi det beskedet som man egentligen aldrig tanker på i normala fall; vi kan inte få barn. Gynekologen mumlade något om adoption och äggdonation. Gynekologen frågade även om vi vill ställa oss i kön för donationen, men chocken och ovetskapen om behandlingen gjorde att vi tackade nej till det.

Efter några månader tänkte vi om och ställde oss i kön för donationen på Huddinge sjukhus. Vi tänkte när dagen kommer har vi bara nio månaders graviditet att vänta ut innan vi får vårt så efterlängtade barnet. Efter något år blev vi uppringda angående donationen och det kändes kanon. Nu äntligen. Vi gick igenom alla utredningar och det gick bra. Nu är det bebis på gång; som säkerligen de flesta av er vet brukar det inte bli så. Våra tre försök i Sverige med två olika donatorer slutade i att vi bara blev besvikna, mestadels på grund av våra stora förhoppningar. Då började vi fylla i adoptionsblanketter.

Vi började även snegla på donationer utomlands. Undersökningen som vi gjorde gav svaret att väldigt kompetenta läkare samt en kort väntetid kan man hitta i St. Petersburg. Olga gav oss intryck att hon, minst sagt, visste vad hon gjorde samtidigt sa hon att hon skall göra hennes yttersta för att hjälpa oss. Det, tillsammans med önskan om att få barn gjorde att vi bestämde oss för att testa några gånger till med donation innan vi adopterar ett barn.

Efter tre försök med en donator var vi vid samma vägskäl som tidigare om vi ska fortsätta eller ej. Vår envishet gjorde att vi skulle testa en gång till. Tillsammans med Olga bestämde vi att testa med en ny donator.

Senaste försöket var i augusti 2009. All uppoffring och alla ansträngningar, både fysiska och mentala, som gjordes under senaste åren går inte ställa emot det som vi har fått; en glad pojke på 4 kilo. Det skulle inte kunna vara genomförbart utan Olgas stöd och vägledning.

Många lyckoönskningar från oss TRE